fannyanderson

Finns inte så mycket att göra på ett sjukhusrum när lillkillen sover. Jag hoppas att vi får komma hem idag. Vi väntar nu på att doktorn ska göra sin rond här o bedömma Teds tillstånd. Natten har varit ok ändå,han har ätit o sovit som han ska. Men jag undrar, varför måste alla sjukhussängar omges av tjocka kromade rör. Dom blir ju svinkalla o går inte att undgå att nudda när man ska ur sängen. Otroligt dumt.

De är betydligt lättare att ge en sån här liten penicillin iaf, han smaskar i sig det som om det vore godis.

Ja de kunde man ju tro, då va de ju då dags för min lilla kille att bli sjuk istället.
Inatt har han inte sovit långa stunder inte. Genomförkyld och täppt i sin lilla näsa. Jag fick ringa hem Björn från jobbet idag och sen åka in på lassis med Ted, och där är vi nu inlagda. Det visade sig vara öroninflammation, och eftersom han är så liten och det är rätt ovanligt på såna här små så ville dom ha oss kvar.

Så här ligger vi nu på barnavdelningen. Ted har smaskat i sig en dos penicillin o sover nu. Jag sitter o mumsar lite godis och tänker på hur hemskt det måste vara för dom som måste ligga inne såhär i flera veckor eller rentav månader. Jag längtar redan hem.

Personalen är iaf genomgoa härinne.

får försöka sova lite nu. So long..

Ironiskt nog me tanke på mitt förra sura inlägg så kom han bara 3 dagar senare. Hela 5 dagar innan BF, helt otroligt!
Jag fattar det fortfarande. Va så stensäker på att få gå över även denna gång o ställde in mig på iaf minst 2 jobbiga veckor till, men icke!!

I söndagskväll va Mange o Erika här o vi åt pizza o hade trevligt. Kände ingenting utöver det vanliga där på kvällen. Vaknade sen straxt innan 2 o visste egentligen inte varför. Hade kanske lite lite ont i magen men kunde inte ana att de va värkar inte. Dom va inte så starka då, men dom tilltog med en jädra fart. Jag gick ner o gjorde klart det sista av garneringen på en tårtbeställning jag hade till igår o sen ringde jag Cilla o sa att de va dags nu. Jag väckte Björn o bad honom köra ner Bob till dom medans jag gick runt med en värmekudde på magen o åmade mig o hade ont som fan. Kände mig jädrigt mesig först med tanke på att jag bara stått ut i en timme då. Tänk om vi åkte in o dom sa att jag bara va öpppen 1 cm?

Skitsamma, då får de va så, jag va tvungen att ha typ lustgas nu!!

När vi kom in fick jag lustgasen o allt kändes betydligt bättre, de visade sig då också att jag i stort sett va öppen helt!
Underbart! snart är bebisen här! Vattnet hade inte gått men när dom tog hål på hinnorna så kom han ut me en gång.
3 Värkar kanske sen låg han där ute i de fria. En liten sork! Wonderful! Äntligen slut på det onda.
07.36 den 9:e är han född o allt gick så himla bra o inga komplikationer överhuvudtaget så jag åkte hem redan igårkväll. Superskönt!


Just det, Ted ska han heta den lille gossen. För liten de va han. 3540g och 50 cm lång. Inte alls va jag hade räknat med!

Nja ok, kanske inte så mycket längre eftersom att den är färdig, men lite passar den på att tjocka på sig medan den ännu är kvar därinne. Det är bara bra tycker jag.

skönt med röda dagar o hela familjen är hemma. Vi har precis ätit lunch o Bob sover middag. Björn är ute i garaget o fixar med vår trasiga bil som blir körförbud på i nästa vecka o som nu visade sig vara ännu mer kass, o vi måste vänta på nya delar =(  

Jag känner mig vansinnigt trött, omotiverad o orkeslös idag. Senaste dagarna har jag känt att jag väldigt lätt blir irriterad över småsaker. T.ex så började dom på jobbet redan nu o för en vecka sen me att fälla kommentarer som
"Jaha, ja då får vi se om vi ses på måndag då"
Dom menar bara väl men jag blir frustrerad och stressad över sånt just nu..

DET ÄR FÖR FAN INTE ENS DAGS ÄN!

har jag lust att skrika! Jo jag vet att BF är om en vecka o att rent teoretiskt skulle den kunna komma när som helst. "Jo för tänk på att de är andra barnet o att det är tätt emellan o bla bla bla... Jag går inte på det där snacket.
Jag har ställt in mig på att gå över just för att inte bli besviken o frustrerad, för visst fan längtar man så man håller på att avlida varje dag! men please, Don't steel my thunder!

Jag är bränd från förra gången. I guess. jag trodde inte att jag skulle känna så den här gången men de har redan börjat! Jag tyckte de va otroligt jobbigt att gå över 12 dagar just för att alla andra verkade tycka de va sån jädra stor grej
"HAR DU INTE KÄNT NÅT? HAR DE INTE BLIVIT NÅN BEBIS ÄN? VA? MEN NI HÖR VÄL AV ER?"
 
Varje dag fick man höra nånting. De va precis som att man va helt oduglig bara för att man inte fött innan datumet eller på det. Självklart får man fråga hur jag mår o vice versa men helst inte något av ovanstående..
Just såhär nåra veckor innan så känns de som att man är extra känslig, iaf jag. Så nära mål men ändå så långt bort!
Den får komma närhelst den känner sig redo o inte en sekund före. Jag är införstådd me de o hoppas att alla andra också kan va de..