fannyanderson

I lördags va det dags för halvmaran. Värmen ställde till det  och det va riktigt jobbigt att springa. Trots det fick jag en hyffsad tid. Tråkigt nog så lyckades dom röra ihop allas tider o lag så ingenting stämde. Jädrigt tråkigt faktiskt när man ändå betalt en så pass hög anmälningsavgift. Nåväl. Sofie & jag bestämde oss för att gå ut på kvällen.

Så det va bara snabbt hem o duscha o klä upp sig. Hade riktigt roligt o va väl i säng vid fyratiden på söndagmorgon.

Ska det va så ska det! Björn tog killarna o åkte till tingstäde träsk så jag fick sova till halv 11. Mådde halvkasst hela söndan, men det va det värt!

I tisdags sprang vi jungfruloppet, 6 km kuperad terräng vid kinnerstugan. Det va jobbigt men ett härligt spår ändå på nåt vis. Utsikten ut över havet va grym när man sprang längs klinten. Sprang in mig på en 8:e plats av 22 tjejer o hade som mål att springa under 36 minuter o det klarade jag. Så jag är nöjd.

 

På lördag är det dags för Visby halvmarathon. Jag, Sofie & Emma är ett stafettlag o ska springa 7 km var. Ska springa här hemma imorgon o sen är det vila fram till lördag. Vi springer vid fyra så jag hoppas det blir en sval dag. Är det nåt jag inte pallar för så är det att springa i äcklig hetta, då tappar jag orken direkt.

 

Å annars. Jo, jag va ute i skogen o körde lite motorcykel häromdan. Jätteskoj!  Den här cykeln känns såå mycket bättre än min förra. Tomgången fungerar som den ska, den är mycket mer lättstartad o det är så jädra skönt. Nu kan jag nästan inte fatta hur jag kunde köra me den andra ens. Att jag inte blev helt galen. Kunde stå o sparka mig trött hur länge som helst innan den gick igång ibland. Nä hoppas nu verkligen den håller o inte spelar fan.

Igår va begravningen för min fina faster Kajsa. I ett kapell i Täby kyrkby va cermonin. 110 personer samlades för att säga adjö. Vi möttes alla ute på parkeringen och kramade om varann och grät floder. Många näsdukar gick åt redan innan det började.

 

Att komma in i lokalen o se kistan tyckte jag va jätteobehagligt, men fotot av henne som stod på va verkligen så otroligt passande. En skrattande glad Kajsa hemma i Elinghem med en blomkrans runt huvudet. Det är verkligen så jag vill och kommer att minnas henne och inte hur svag hon va mot slutet. Syskonen, d.v.s min andra faster och pappa, Kajsas två barn och hennes man Leif satt på raden längst fram, och därefter satt vi. Alla syskonbarnen.

Att se hur svårt min pappa hade det va enormt jobbigt.

 

När det va dags för alla att gå fram o säga några sista ord så gick Leif först fram ensam,

ställde sig framför kistan o sa:

"Kvart över 1 den 19 juni 1982 gifte vi oss i Elinghems ödekyrka,

Kvart över 1 den 19 juni 2012 somnade du in" o sen tog han farväl. Det va så himla sorgligt och jag är så imponerad att han ändå kunde va så stark o få fram allt det där. Jag visste inte förrän då att de va så det va. Tänk att hon dog på samma dag o tid som sin bröllopsdag.

 

När vi gick fram med pappa så ställde han sig framför kistan och mamma o vi  stod runtom. Han sa något som inte gick att höra för all gråt och vi la våra rosor på kistan. Usch och fy va det va hemskt. Efteråt samlades vi närmsta släkten hemma hos Kajsa o Leif i Vallentuna o pratade och umgicks. Vi va alla helt slut.

 

På söndag är det Magdalena-dagen. En dag då hela släkten årligen samlas i Elinghem och grillar och äter saffranspannkaka. Den dagen uppfann Kajsa och hon va alltid så mån om att träffas allihop. Det kommer kännas tomt när hon inte är med. Elinghem kommer kännas tomt överhuvudtaget när hon inte är där. Och ingen kommer kunna ta över hennes roll, men vi får försöka göra det bästa vi kan och fortsätta fira Magdalenadagen iaf.

 

Sov gott Kajsa, jag saknar dig

 

Härliga sommartider!

fast idag har det banne mig inte varit nå trevligt sommarväder. Det finns värme o så finns det äcklig värme. Stooor skillnad. Den äckliga kvava värmen som varit idag vill vi inte ha. Jag har gått runt o kliat på armar o ben hela dan. Mina eksem blir tusen gånger värre när det är klibbigt. Ogillas kraftigt!

Skulle egentligen sprungit en runda ikväll men det kan det inte bli tal om. Bara tanken får mig att kvävas. Hoppas på bättre springväder imorgon, för då bara måste jag ut. Jungfruloppet närmar sig med stormsteg!

 

Egentligen borde jag gå o lägga mig nu. Visserligen har Teddan börjat sova lite mer, o vaknar lite mindre än en gång i timmen men jag är ändå jättetrött på mornarna. Före halv 8 har jag svårt att komma ur sängen. Sen är det lugnt när jag väl kommit igång o jag känner mig inte speciellt trött nu. Inte så himla kul att gå o lägga sig varje kväll när Björn kommer in från garaget heller.

 

Nä jag får nog va uppe en stund till. Det är ju lördag för tusan!

Säkert för varmt för att gå o lägga sig i alla fall.

Klar med kvällens tårtbestyr. Alltid lika skönt. Nu återstår bara avstädning av bänken och sen tänker jag faktiskt gå och lägga mig. Det blev sent igår och jag behöver sova.

 

I veckan som kommer måste jag förbereda och göra massa massa rosor till en sisådär 6 st bröllopstårtor. Ska bli roligt men det gäller som sagt att förbereda väl, för det kommer ta tid. Extra viktigt att det blir perfekt är det ju också när det är bröllop det handlar om. Hoppas det inte blir så himla varmt när jag ska hålla på. Marsipanen gillar inte värme och den blir helt knäpp att jobba med. Inte vad jag behöver för att kunna göra ett bra jobb!

 

Idag för 2 år sen va Bob beräknad och jag va på fårö med mina systrar, sur och svidig för att alla bara frågade om han inte kommit än? Time flies!