fannyanderson

Dagen igår spenderades ute på tofta i vanlig ordning när det är GGN. Ända sen man va snoris har man hängt där ute o fascinerats av sporten som sådan. Har alltid haft nån slags dragning åt motorsportshållet. I tonåren va de gokart o sen blev det cross/enduro. 2008 va året som jag bestämde mig för att nu ska det bli på riktigt för mig me. Tog tag i saken redan dagarna efter GGN o köpte mig en liten 80 kubikare. 5 månader senare köpte jag min 150 som jag skulle köra GGN me! O jag gjorde det!! Jag va hypernervös, inte bara för själva tävlingen utan också för att jag precis bara några dagar innan hade fått reda på att jag va gravid!

Hur skulle det gå? men det gick nice and smooth. 4 varv på 3 timmar och 22 minuter, och efteråt kände jag mig lycklig och härligt slut i kroppen. Graviditeten gick även den nice and smooth trots medverkan i världens största endurotävling :)
Det blev en välskapt liten gosse som vi älskar mest av allt på denna jord!

Efter igår känner jag en väldig längtan att köra igen! (som man alltid gör när man kollar på tävlingar:) Inte alls lika stor längtan som att få träffa Bobs lillasyster/bror förstås men kanske att få börja köra lite grann till nästa sommar iaf. Vi får se vad ekonomin och tiden säger. Som det ser ut i dagsläget har jag ju inte ens nån cykel så...

Först o främst ska jag njuta av min älskade familj. Ca 10 veckor kvar till BF och det kommer gå med en rasande fart. Jul o allting!



Tänk att det är Bob som ligger därinne i magen som ett litet litet frö :) helt fantastiskt!