fannyanderson

 

 

Den 13 juni körde jag upp för lastbil. Va så nervös så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Någon bestämd gubbe med protokoll ska sitta o bedömma exakt vad du gör o reagerar i varje trafiksituation, du känner hans ögon som synar dig hela tiden, usch det är verkligen hemskt, men det gick bra! Jag gjorde det! Jag har haft 4 uppkörningar i mitt liv o klarat varenda en. (lätt mc, tung mc, bil, lastbil) Så prestationsångesten nu innan den 4:e va inte att leka med, jag hade sån press på mig, just för att jag aldrig missat en uppkörning. Astöntigt egentligen, men när det kommer till såna där saker då är jag stenhård mot mig själv! Jag skas bara fixa det, det finns inget annat! Lyckligtvis gjorde jag ju det även denna gång o känslan när han säger att man är godkänd går inte att beskriva med ord. Att få den bekräftelsen, aeej det är så man bara vill skrika rakt ut, o hoppa på den där gubben o krama ihjäl honom!! Så skönt!!

 

Dagen efter detta lyckorus så ringer min far o säger att han träffat på sin gamla chef på macken, och att han då skrytit lite om mig o berättat att jag tagit lastbilskort dagen innan, varav hans gamla chef säger

"Jaha, men du jag skulle behöva någon med lastbilskort som kan jobba för mig, säg till henne att hon ringer mig om hon är intresserad"

 

Jag ringer såklart upp honom samma dag. Vi bokar ett möte 3 dagar senare, och när jag kommer dit så frågar han mig i princip bara. När kan du börja? Jag tänkte att du skulle köra lite lastmaskin och sen även lastbil framöver om det låter intressant? Jag tappar hakan! Om det låter intressant? växer det träd i skogen?! är det inte det här jag har gått o väntat på hur länge som helst?! Jag har velat köra lastmaskin riktigt länge, men nästan gett upp för att det verkar så bökigt att komma in nånstans, o dyrt att skola om sig o hej o hå, O så sitter han här o nu o erbjuder mig en heltidstjänst lastmaskin OCH lastbil bara sådär..

 

jag kunde inte tro det! det va bara för bra för o vara sant. Jag sa självklart JAAA, JAAA klart jag vill!! O vi bestämde iaf att jag skulle gå hem o prata med Björn i lugn o ro och vi skulle bestämma när jag kunde börja. ( Vi har ju ingetn dagisplats till Ted förrän 26:e augusti) Jag ringde upp nya "chefen" redan nästa morgon. Halv 8 tror jag att jag ringde, för då stod jag inte ut med att vänta längre. Pinsamt värre så hade han ju inte ens hunnit till jobbet ännu, utan höll väl ännu på med morgonbestyren hemma. Haha, snacka om att vara ivrig :) Några dagar senare skrev vi anställningspapper och jag är från och med 29/7 anställd hos Gotland Recycling som Lastbilschaufför/maskinförare!

 

Inte ens en vecka efter uppkörning o jobbet va fixat! Det ska bli så sjukt roligt att få börja om 2 veckor. O jag är så jädra glad att jag bestämde mig den där dagen i vintras att jag skulle ta kortet, trots att det va en chansning och att jag inte visste nånting om hur det skulle se ut på jobbfronten överhuvudtaget. För hur lätt är det att söka jobb o säga "hej, jo jag är ashet på att köra lastbil. Jag tog kortet för 10 år sen men efter det har jag inte kört en meter"

 

Som grädde på moset kan jag även tillägga att dom kommer betala ett yrkeskompetensbevis för mig som jag helt kallt räknat med att få betala själv! Det går bra nu ;)